Citat av författaren

Antalet 'Citeras av' inkluderar citat till följande artiklar i Scholar. Stjärnmärkta * citat kan skilja sig från artikeln i profilen. ... PDF Återställ Ta bort permanent. Följ den här författaren. Nya artiklar av denna författare. Nya källreferenser till denna författare. Nya artiklar relaterade till denna författares forskning. E ... Astrid Lindgrens värld är verkligen full av visdom och klokheter som går rakt in i små barnasinnen... msn nyheter. av Microsoft News. ... 10 kloka citat från författaren Astrid Lindgren ... Citat av August Strindberg. Den störste författaren i svensk litteratur, med en något underlig kvinnosyn. En god och sann bok är ett brev som man bara kan läsa en gång. Så mäktigt! Jag älskar kvinnor lika mycket som jag hatar kvinnor. det är hårt att leva. men ännu hårdare att dö. Ordspråk om Författare och citat om Författare - Sveriges största samling ordspråk och citat! 147 ordspråk i kategorin. Författare. Ambulansdrama à la Moliere: Den inbilade sjuke. ... som man aldrig kan kräva ska erkännas av samhället som ett yrke, som något nyttigt och nödvändigt. Författaren David Lagercrantz som skrivit Zlatan Ibrahimovics självbiografi ”Jag är Zlatan” erkänner att han inte använde några riktiga citat i boken. – Jag tror inte att jag har med några riktiga citat från honom. Jag försökte få fram en illusion av honom och hitta storyn. Jag ville hitta den litterära Ibrahimovic, säger Lagercrantz enligt The Telegraph. Antalet 'Citeras av' inkluderar citat till följande artiklar i Scholar. Stjärnmärkta * citat kan skilja sig från artikeln i profilen. ... PDF Återställ Ta bort permanent. Följ den här författaren. Nya artiklar av denna författare. Nya källreferenser till denna författare. Nya artiklar relaterade till denna författares forskning. E ... Citat kan dekorera texten, bekräfta eller bredda den idé som författaren uttrycker, därför är de förmodligen användes både i publicism och i vetenskapliga verk. Men ibland kan introduktionen av citatens text orsaka svårigheter när det gäller skiljetecken. I denna artikel kommer vi att försöka komma ihåg reglerna för utformning av citat på olika sätt för att inkludera dem i ...

Faluns gatunamn

2018.06.27 22:38 fREDlig- Faluns gatunamn

Faluns gatunamn

"Då står int nu så täll, som för i väla vuri, vågamla Kopparberg, då gamla ä förfuri." - Visa på falumål från 1700-talets andra hälft.
Nedan följer en lista på många av de äldre gatorna i staden med en beskrivning av namnets uppkomst. Uppgifterna är till största del hämtade häfte från 1914.
Är du intresserad av fler gatunamn rekommenderar jag ”Gatunamn och kvartersnamn i Falu innerstad” av Elisabet Hemström (1991) samt kompletterad med flera namn (2015).
Falugatan: Faluns äldsta gatunamn dokumenterat i skrift 1416. Ledde in i Falun, från Svärdsjö. (övergår lämpligt nog till Svärdsjögatan) Alternativt syftar till den slätt som är på ömse sidor om åns nedre del. D.v.s. faluna eller falun. Den skulle då alltså istället kallas östra Falugatan.
Svärdsjögatan: Vägen ledde in till Falun från Svärdsjö.
Gruvgatan: Tämligen självförklarande. Leder upp till gruvan.
Mormorsgatan: Gamla mormor är smeknamnet på gruvan, det s.k. Stora Kopparberget.
Kung Magnigatan: Uppkallat efter Kung Magnus Eriksson som 1347 utfärdade de äldsta kända privilegierna för "mästermännen vid Kopparberget".
Kristinegatan: Uppkallad efter Drottning Kristina som bekräftade Faluns stadsprivilegier 1646 när hon blev myndig och (de var egentligen tilldelade 1641 av hennes förmyndarregering) och lät påbörja bygget av Kristine Kyrka 1642 (invigdes ofärdig 1655 och slutfördes 1660)
"Gud låte sådan rök aldrig tryta!" - Drottning Kristina om den svavelrök som dränkte staden under århundraden, lyckligt ovetandes om de lungsjukdomarna den medförde.
Kung Gustafs torg: Jag tar med detta då det snarare är två gator än ett torg. Uppkallat efter Gustav II Adolf - Drottnings Kristinas far, som gjorde många besök i Falun och yttrade de kända citaten: "Den kung är ingenting värd som inte ser själv om sin skattkammare." - 1620 då kungen gick ner i gruvan två dagar på raken trots varningar om ras.
"Var finns en potentat som har ett palats sådant som detta." - Samma år när kungen väl nere i gruvan beundrade kopparmalmen som gänste i väggarna.
Bergslagsgränd: Bergslaget- dåtidens variant av aktiebolag, senare kallad Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, som fram till 1998 när antagligen var världens äldsta aktiva aktiebolag.
Bergsskolegränd: Uppkallat efter huvudsätet för den teoretiska gruvutbildningen, som låg här fram tills 1869 då Bergsskolan förflyttades till STockholm och förenades med Tekniska Högskolan. Skolan var inrymd i världsberömde mineralogen och kemisten Johan Gottlieb Gahns forna hem. På platsen återfinns nu istället hotell Bergmästaren. F.ö. ska enligt vissa uppgifter Johan Gottlieb Gahn ha startat världens första kommersiella tillverkning av mineralvatten/kolsyrat vatten som han senare flyttade till Stockholm. Detta är dock något omstritt.
Magasinsgatan: Uppkallat efter det forna kronomagasinet, numera bostadshus på Åsgatan 53A. Här lämnade bönderna från dalasocknarna sin skatt, mestadels spannmål.
Norra Mariegatan: Den norresta gatan som leder till Stora Kopparbergs Kyrka, eller tidigare Maria Kyrka/Marie Kyrka. Faluns ursprungliga kyrka från 1400-talet med eventuella rester från 1200/1300-talet.
Södra Mariegatan: Parallellgata till Norra Mariegatan. Se ovan.
Trotzgatan: Bergsmannen/köpmannen/kanonfabrikören Anton Trotzig var ägare och boende på Trotzgården/Trotsgården som brann 1675. Det ska ha varit den ståtligaste av Bergsmansgårdar. Den ersattes med Westlingska gården som var omdebatterad på 60-talet om den skulle bevaras eller rivas. Det löste sig självt genom att den brann 1970. Den låg på nuvarande Östra Skolans tomt.
För övrigt skänkte Anton Trotzig både Predikstolen och Altaruppsatsen till Kristine Kyrka.
Mäster Pers Gränd: Magister PetrusJonæ Helsingius, kyrkoherde i Falun 1640. Det var under hans tid Kristine Kyrka kom till stånd och drottning Kristina besökte honom många gånger. Hon ska ha uppskattat hans sällskap och hans drastiska, men oförargliga skämtsamma sätt. Som exempel kan nämnas att när han blev utnämnd till kyrkoherde och tillfrågad av en släkting var ska flytta ska han ha svarat "Där som eld och svafvel brinna både natt och dag." med en uppbar dubbeltydning.
Polhemsvägen: KristoffeChristopher Polhem, den store uppfinnaren som år 1690 blev bergmekanikus och 1700 kostmästare vid Stora Kopparberget. Han har haft stor påverkan på gruvbrytningen och framställningen vid gruvan genom flera banbrytande uppfinningar. Stjärnsunds uret tillverkas fortfarande i hans fabrik i Stjärnsund där han senare skulle avsluta sin karriär.
Linnévägen: Carl Nilsson Linné / Carolus Linnæus adlad Carl von Linné. Sveriges mest kände vetenskapsman. Har bl.a. bidragit något enormt till att klassificera och namnge djur och växtarter. Kom till Falun första gången 1733 för att fira jul med sin studiekamrat, blev genast fascinerad av denna unika ort och tillskrivs flera citat om Falun:
  • "Intet är faseligare än Fahlund.
  • "Dalarnas sirener hafva emot förmodan lockat mig förglömma både vänner, omsorg,eftertanke, förtret, hem, studier och tiden; jag kan icke få öppna öronen för deras sång; de sjunga att bekymmer kommer tids nog; ändock jag ej så skyndar. Jag har här mått extraordinairt väl
  • "Hur snart war icke här att gå felt ett steg, neder i de underliggande oändliga hohl, hur snart kunne icke en liten sten nedfalla på dit hufwud, hur snart kunne icke en svimning komma öfver en, då man gungade på de swiktande stegar, som 2 à 3 woro fästade i hwarandra. Men huru swårt och faseligt det är, fattas aldrig arbetare, utan menniskorna söka med fors och största ifwer få arbete här, på dett dett kiära brödet må winnas och få doch ej mehr än omtalat är.” -
Hans kända verk Iter Dalacarlicum - Linnés Dalaresa - startar och slutar i Falun och är daterad 1734 Aug 25, Fahlu Kongsgård.
Här träffade han sin senare hustru Sara Elisabeth "Sara Lisa" Moræa, dotter till bergsläkaren Johan Moraeus. De gifte sig sedan i Svedens Bergsmansgård numera oftast benämnd Linnés Bröllopsstuga. Detta geni och grundare av Kungliga Vetenskapsakademin har hade ett starkt band till Falun med fler kopplingar än ovannämnda.
Engelbrektsgatan" Precis som det tvistas om varifrån denna mytomspunne frihetskämpe, Engelbrekts Engelbrektsson, härstammar ifrån vill många lokalhistoriker tillskriva hans berättelse till just deras bygd. Falun är inget undantag. Vissa påstår att det var just ifrån Stora Kopparberget som hans frihetskrig startade för att slåss mot Erik av Pommern genom att inta danska fogdeborgar. Med lite vilja skulle det kunna finnas en viss logik i det. Att resa Bergsmän och bönder från Dalarna till ett uppror hade även på 1400-talet rimligtvis kunnat vara ifrån Stora Kopparberget, men det verkar tyvärr inte finns några helst belägg för detta. Dock startade Engelbrekts andra uppror snarare i Borlänge genom att bränna ner Borganäs, ett fäste på Dalälvens västra strand, mitt för Domnarvsforsen, i Stora Tuna socken i Dalarna. I sann lokalpatriotisk anda kan vi kanske hävda att möjligheten finns att de samlades med modiga bergsmän från Falun och kunde befria sig själva och de kuvade Borlängeborna. Kanske gällde det även för hans första uppror. Tyvärr är det ingen som vet och är idag rena gissningar.
Vasagatan: Falun har ett besvärligt förhållande till våran landsfader. Hans uppror mot Dansken startar med att inta Stora Kopparberg i Slaget om Falun 1521 genom att besegra de danska styrkorna och plundra staden. Gustaf Vasa gjorde mycket för att utveckla gruvdriften och utsåg Borns Hyttegård till Kungsgård. Dalkarlarna hade startat befrielsekriget från Kristian Tyrann och hjälpt Vasa till tronen. Stora skulder till Lübeck innebar nya beskattningar och den nya kungen ett hårt grepp om Dalarna som alltid sett sig som någorlunda självständiga. Detta ledde till tre dalauppror. Det första 1524-1525, det andra dalupproret 1527–1528, och det tredje dalupproret (Klockupproret) 1531–1533. Klockupproret avslutades vid Stora Kopparberget där han kallade till möte under falska premisser, höll strafftal och avrättade vissa upprorsmakare och tog resten till Stockholm där de avrättades vid senare tillfälle. I dessa ingick några av hans tidigare vänner.
Daljunkargatan: Daljunkern var en upprorsmakare som försökte starta det andra dalaupproret. Upprorsmakaren är okänd, men enligt Gustaf Vasas "propagandaminister" Peder Swart var det en "lögnaktig dräng som hette Jöns Hansson". Historikern och författaren Lars-Olof Larsson menar dock att daljunkern egentligen var den 15-årige Nils Stensson Sture, den döde riksföreståndaren Sten Sture den yngres äldste son och sturepartiets potentielle ledare.
Sturegatan: Sturarna - i första hand Sten Sture den Äldre och Sten Sture den Yngre eller deras respektive släkter har mig veterligen ingen särskild koppling till Falun eller Dalarna, men liksom Engelbrekt och Vasa återfinns de i flera gatu-och torgnamn runt om i Sverige.
Hans Järtas väg: Statsman och Dalarnas landshövding 1812-1822. Även författare och utgav tidsskiften Odalmannen.
Berghauptmansgatan: Titel på en av kronans tjänstemän fram tills 1862 som var ordförande i gruvrätten och chef för Bergsregementet. (Falun hade ett eget regemente på 700 man och 100 ryttare för att försvara rikedomarna)
Smälteregränd: Yrkesroll vid kopparhyttorna.
Rostvändaregatan: Yrkesroll vid kopparhyttorna.
Bergmästaregatan: Bergmästare har sedan medeltiden varit en titel på chefen över bergsmän.
Bergsmansgatan: "Yrkesroll - se Wikipedia.
Konstvaktaregatan: Syftar på en yrkesroll. Konstgången vid gruvorna. Konstgången var den stora anläggning med vattenhjul, som drev långa stockar förbundna med varandra samt i slutänden en pumpanläggning för att pumpa ur vatten ur gruvorna.
Stigaregatan: Yrkesroll vid gruvproduktionen.
Styraregatan: Yrkesroll vid gruvproduktionen.
Slaggatan: Slaggen, område med hänvisning till den restprodukt som framstår vid malmbrytning och smältning.
Åsgatan: Syftar på den rullstensås som gatan löper utöver.
Hyttgatan: Syftar till det område där hyttorna till stor del var belägna.
Blindgatan: Ska enligt uppgift vara kallad så då det är den enda av de långa parallellöpande gatorna Slaggatan, Åsgatan, Trotzgatan och Blindgatan som avslutas "blint". D.v.s. slutar in i ett kvarter.
submitted by fREDlig- to falun [link] [comments]


2016.05.15 00:28 officialJeepen Feministers propaganda ang köns lönediskriminering

Sprider feminister propaganda? Ljuger regeringen kring lönediskrimineringen? Är svenska folket outbildade? Många frågor uppstår kring denna debatt angående köns diskriminering kring löneskillnaderna. Finns det ens något sådant är min fråga? Vad tycker ni själva?
Erik Ullenhag sa i början av 2011: ”Det är uppenbart att det förekommer diskriminering ute i samhället. Kvinnor tjänar mindre än män och har fortfarande svårare att nå toppositioner.” Men gör det verkligen det, jag postar detta för att se vad ni själva bildar er för uppfattning kring denna fråga som är en stor politiskt fråga och verkligen en samhällsfråga, där man kan fråga sig om inte den svenska befolkningen lever i en lögn.
Ofta hörs det i debatter fritt att kvinnor tjänar mindre än män för samma jobb eller att de tjänar 80% mindre men detta är falskt och en vriden sak, bara för det finns en skillnad mellan två kön innebär inte att det är diskriminerade. Medlingsinstitutet är myndigheten som ansvarar för lönestatistiken, under deras rapport 2010, september, tjänade kvinnor 14,8 procent mindre än männen, detta är det totala lönegapet (gäller hela arbetsmarknaden, privat och offentlig sektor, arbetare och tjänstemän) men att en skillnad finns i genomsnittslön betyder inte att kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. Finns många olika faktorer som spelar in här - en av de viktigaste faktorerna är att det är mycket stora skillnader i yrkesvala, män väljer väldigt ofta yrken med högre löner. (fritt val alltså). här kommer fler faktorer -
-Nedlagd daglig arbetstid -antal år i yrket -arbetets innehåll -svårighetsgrad -chefskap eller inte -utbildning -Erfarenhet -grad av entusiasm, flexibilitet, uppoffringar osv.
Dock är dessa inte det enda som är faktorerna som förklarar lönegapet. då det är svårt att mäta allt, men tar man hänsyn till dessa skillnaderna så krymper lönegapet väldigt drastiskt. och kvar finns det så kallade oförklarliga löneskillnaden.
det skulle kunna bero på diskrimineringar men också andra faktorer som inte mäts i undersökningarna. det är omöjligt att skapa en undersökning som väger in alla faktorerna. Det finns ett antal rapporter och studier från experter och forskare som säger att det inte finns någon omotiverad löneskillnad alls mellan kvinnor och män, lönesättningen är jämställd.
Statsanställda: september 2009: oförklarliga löneskillnaden mellan kvinnor och män mättes till 1,3% arbetsgivarverkets rapport skrev i sin rapport följande: "Den statistiska analysen visar att genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer. stora delar av löneskillnaden beror på att fler kvinnor än män arbetar deltid, arbetets svårighetsnivå och innehåll och på att fler män än kvinnor är chefer. vidare påverkar det att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika myndigheter. det finns också skillnader i utbildning, erfarenhet, ålder, anställningstid eller vilken region den anställde jobbar. den löneskillnad som slutligen blir kvar, den sk oförklarlige löneskillnaden, som inte kan förklaras av mätbar information som finns tillgänglig var 1,3%.
sedan vidare i uttalandet:
mot bakgrund av att denna analys gjorts med viss statistisk indelning där detaljkunskapen om respektive arbete inte är fullständig, så kan det konstateras att det med all säkerhet fortfarande finns kvar avgörande skillnader i faktiska arbetsuppgifter och ansvarsområden inom de grupper som jämförs. alltså kan den oförklarliga löneskillnaden i verklighet förklaras av att det finns kvar skillnader mellan arbeten som utgör sakliga skäl för löneskillnad.
Landstinget oförklarlig löneskillnad 1%: citat "om man redovisar lönerelationen för kvinnor och män, utan att ta hänsyn till vad de arbetar med, är kvinnornas medellön 71% av männens," vidare säger de "Den huvudsakliga förklaringen till den stora skillnaden i lönerelationen mellan kvinnor och män är att landstingssektorn är ett exempel på en sektor med många yrkesgrupper med olika krav på utbildning/kompetens där männen finns i yrken med högre utbildning som läkare, tandläkare och chefsjobb. tas hänsyn till olikheter i yrkesstruktur är kvinnornas medellön 99% av männens medellön" sedan förklaras den oförklarliga löneskillnaden: "ytterligare faktorer att analysera är t.ex åldersstruktur, tid i yrket och skillnader i arbetsuppgifter. svårighetsgrad, ansvarsnivå, befogenheter i det enskilda yrket samt arbetstagarens prestation är exempel på ytterligare faktorer som beaktas vid lönesättningen lokalt"
Kommuner 1% Sveriges kommuner och landsting säger "När hänsyn tagits till skillnader som beror på yrke, ålder och utbildning så är kvinnors lön i kommunerna 99 procent av männens lön" i detta fall så är den ganska ytlig och ofullständig och finns utrymme för flera faktorer som skulle ge en legitim förklaring till den sista procenten.
Privat näringsliv: Svenskt näringsliv skriver att den oförklarliga löneskillnaden för arbetare är 2,2 procent och tjänstemän 6,5 procent men skriver sedan i rapporten följande "I Svenskt näringslivs lönestatistik saknas några viktiga variabler som t.ex antal år i yrket, antal år i företaget, arbetets svårighetsgrad och komplexiteten i arbetsuppgifterna. från andra undersökningar vet vi att detta har stor betydelse för lönenivåerna. man kan därför sluta sig till att löneskillnaderna skulle ha blivit ännu mindre om materialet hade kunnat rensas för även dessa faktorerna."
Störst skillnad är det i privata näringslivets tjänstemän vilket är kategorin med de flesta typiska karriärsyren, även kategorin som är svårast att mäta, här spelar faktorer som engagemang, prestation, flexibilitet, vilja att arbeta övertid, vilja att flytta, och liknande spelar stor roll.
Svenskt Näringsliv skriver så här om den oförklarliga löneskillnaden för tjänstemän: Efter bearbetning återstår 6,5%, som har sin förklaring i bland annat arbetets svårighetsgrad, antalet jobbyten, budgetansvar, antal underställda, tidigare erfarenhet, den anställdes mångsidighet etc" En liknande formulering används för att förklara den oförklarade löneskillnaden i arbetare. Observera (som har sin förklaring i) tyder på att Svenskt Näringslivs avdelning för lönestatistik anser att det finns naturliga förklaringar till det oförklarliga löneskillnaderna.
En mycket grundlig forskningsinsats om löneskillnader mellan könen som pågick i en tidsperiod på 21 år av dr Eva M Meyerson och professor Trond Petersen. från 97 skriver "Vår studie, som sträcker sig sig över en tidsperiod på 21 år, visar att skillnaderna i lön mellan kvinnor och män på samma befattning och arbetsplats är mycket små, Våra forskningsresultat är helt i överensstämmelse med det många forskare redan anat: direkt lönediskriminering är inte längre ett problem"
Och för all del låt oss inte glömma den jättelika granskningen av löner som slutfördes 2008 av dåvarande myndigheten JämO (Jämställdighetsombudsmannen). Den är även känd som miljongranskningen. Löneläget analyserades för 1 miljon arbetstagare inom arbetsmarknadens alla sektorer på jakt efter könsbaserad lönediskriminering. JämO skriver i sin rapport att osakliga löneskillnader bara upptäcktes i 0,7 % av fallen. Men även här var det svårt att väga in alla olika faktorer som hade kunnat förklara de 0,7%. MEN bland de 0,7% fanns för övrigt en del män som ansågs ha för låg lön i förhållande till kvinnor.
Det finns mycket annat än just diskriminering som är orsaken till den oförklarliga löneskillnaderna.
Forskning utförd av Linda Babcock, doktor och professor i ekonomi vid Carnegie Mellon University i USA, och författaren och journalisten Sara Laschever visar att unga män rutinmässigt förhandlar om löneförhöjning medan kvinnor i samma ålder oftast inte gör det. Andra studier visar att män oftast förhandlar till sig om högre löner medan kvinnor väljer istället att förhandla till sig kortare arbetstid.
Att män ibland har lägre lön brukar komma bort i debatterna.. I kvinnodominerande yrken förekommer det att kvinnor tjänar mer än män. Exempelvis nämner Landstingsförbundet i sin tidigare nämnda rapport att kvinnliga sjukgymnaster tjänar 101% av vad manliga sjukgymnaster tjänar, samma siffror ser man för arbetsterapeuter (101%) tandhygienister (103%) läkarsekreterare (104%) städerskor (103%)
Det finns många indikationer att kvinnors lön i procent till männens är påväg att öka. Medlingsinstitutet skrev i sin rapport från 2010 "Rapporten visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat i alla sektorer mellan 2005 och 2009"
Denna trend förväntas fortsätta, bland annat ser man att kvinnor är kraftigt överrepresenterade på universitet och högskolor, vilket kommer vara en betydande faktor när det kommer till yrke och lön.
andelen kvinnor som är chefer ökar, i en rapport från arbetsgivarverket 2010 "i den population som studeras här år 2009 var 41% av cheferna kvinnor, en kraftig ökning jämfört med år 2000, då bara 22 procent av cheferna var kvinnor" Svenskt näringsliv "Då fler kvinnor utbildar sig längre och besitter i allt högre utsträckning chefspositioner. De kommer i allt högre utsträckning att röra sig mot de högsta lönelägena.
Kvinnor går om män i lön alltså det hela blir inverterat. färsk statistik från Storbritannien, USA och Norge visar att kvinnor i vissa segment inte bara har gått ikapp männen lönemässigt, utan gått om dem. I Storbritannien är det statistik från Office for National Statistics, från 2010 som visar att kvinnor i åldrarna 20-30år som arbetar heltid i genomsnitt tjänar 2,1% mer än män i samma åldersgrupp.i åldersgruppen 30-40år tjänar männen mer, men lönegapet har på 10 år minskat från 10 % till 2,9%. för hela ålderspannet rör det sig alltså om en kraftig omsvängning.
Ruth Lea som är ekonom vid Arbuthnot Banking Group säger "Det finns inget lönegap alls för kvinnor utan barn, och för kvinnor under 40 år är nu lönegapet obetydligt. Vi har alltid vetat att ensamstående kvinnor har fått lika hög lön som män. iden om kvinnodiskriminering har hela tiden varit fantasier. Jag tror att jämställdighetslobbyn kommer att få slut på saker att säga."
Ogifta kvinnor utan barn har gått om män i lön som har samma ålder. Time skriver i slutet av 2010 "Enligt en ny studie av 2000 samhällen som gjorts av ett marknadsundersökningföretag är medianlönen för heltidsarbetande unga kvinnor 8% högre än för män i 147 av USAs 150 största städer. I två städer Atlanta och Memphis Tjänade kvinnor ungefär 20 % mer, i New York tjänade unga kvinnor 17 % mer än män, i Los Angeles 15 procent mer. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning från Queens College, New York, som indikerat att det här höll på att hända i stora städer. Men nya studien visar att det är större skillnader än vad man tidigare trott. Det stämmer också för relativt små områden som Raleigh-Durham- regionen och charlotte i North Carolina 14% mer än män och jacksonville, florida 6% mer än män.
Att kvinnor tjänar mer har en enkel förklaring
Professor Andrew A Beveridge som forskar i demografi vid Queens College New York. " Den enkla anledningen är att kvinnor är mycket mer välutbildade än män nu. Skillnaderna är enorma, det gör också att kvinnorna har bättre jobb."
Grannlandet Norge rappoterar om inverterat lönegap. I en undersökning som offentliggjordes mars 2011, har man studerat löneläget hos kvinnor samt män ett år efter att de tagit examen från utbildningslinjen för industriell ekonomi vid Norges Teknisk-naturvetenskaplige universitet (NTNU) Kvinnors genomsnittliga grundlön var 437.000 Nok medans mäns var 430.000 Nok. vilket är 7000Nok mindre. En kvinna som intervjuas om saken säger "Många företag har en medveten strategi att rekrytera fler kvinnor" PÅ NTNU tjänar kvinnor mer än männen på 7 av de 17 största tjänstekategorierna.
Det är bara en tidsfråga innan det visar sig här i Sverige också om det inte gör det redan, då även vi går mot en situation där den kvinnliga halvan av befolkningen är betydligt mer välutbildade än den manliga halvan. Statistik från statistiska centralbyrån visar att det utexamineras nästan dubbelt så många kvinnor som män från högskolan. den siffran har varit i stort sett konstant sedan 2005.
Några av källorna:
Ni får skicka pm ifall ni vill ha fler! :)
https://www.arbetsgivarverket.se/globalassets/avtal-skrifterapporterapport-loneskillnader-2000-2014.pdf
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/lika-eller-inte-om-man-och-kvinnor-i-lonestatistiken_525961.html/BINARY/Lika%20eller%20inte%20-%20om%20män%20och%20kvinnor%20i%20lönestatistiken
submitted by officialJeepen to svenskpolitik [link] [comments]


Svenska Dikter - YouTube Tecken för citat i InDesign Bokrecension A Att referera - på Nationella provet och i övrigt. - YouTube pkmntrainerdennis90 - YouTube CHRISTIANS RUN THE WORLD - YouTube SVT: Hylands hörna - Astrid Lindgren berättar en historia

Författare ordspråk och citat - Sveriges största samling ...

  1. Svenska Dikter - YouTube
  2. Tecken för citat i InDesign
  3. Bokrecension A
  4. Att referera - på Nationella provet och i övrigt. - YouTube
  5. pkmntrainerdennis90 - YouTube
  6. CHRISTIANS RUN THE WORLD - YouTube
  7. SVT: Hylands hörna - Astrid Lindgren berättar en historia
  8. Khemiri hos Carin 21:30 (10-minuterversionen)
  9. Dikt författaren Sylvia Svensson
  10. The Rosehips @ Brötz 171129

Skip navigation Sign in. Search Författaren Astrid Lindgren berättar en historia från Småland för Lennart Hyland. Från 1963-01-02. Se fler klipp på svt.se/oppetarkiv Citat '' en av de senaste årens osmakligaste böcker på svenska, Jonas Hassen Khemiris ”Ett öga rött”, hävdas på fullt allvar att judar inte kan vara framstående idrottsutövare. En beskrivning av hur ni hänvisar till en text någon annan har skrivit. Det har ni nytta av vid nationella prov i svenska, men också i alla andra vetenskapli... En enkel intervju med dikt skrivaren Sylvia Svensson. Hon har tagit sin hobby att skriva dikter på alvar på äldre dar. Created with MAGIX Video Pro X4. Här är ett förslag till en bokrecension som får betyget A. Alla delar är med men egna inslag (fakta om författaren) är med. Talar fritt och hänvisar till egn... Citat-tecken används för att markera utdrag ur andra texter och för att märka ut ord som bryter stilen eller används ovanligt. Då och då kan det slinka med fel form av citat-tecken. Den längre versionen av när författaren Jonas Hassen Khemiri gästar Carin 21:30.Mitt i direktsändning plockar Carin Hjulström upp ett fat med det som hon envist kallar 'negerbollar'. Michele Collins, Anna Gustavsson och Boel Mogensen gör en undersökning av den avantgardistiska författaren, poeten och feministen Gertrude Steins libretto Dr Faustus Lights the Lights från 1938. En plats för dikter med olika karaktärsdrag och olika genrer. Upplästa av mig kommer jag framföra det budskap författaren av dikterna vill få fram. Jag hoppas att ni tycker om de dikter som ...